Planering av material till VFU-uppgift

Under de tre fältdagarna som vi hade före VFU:n upptäckte jag att flera barn i förskoleklassen under sin fria lek valde att arbeta med pärlor och pärlplattor. Jag såg hur de samtalade och samarbetade under arbetet. Det diskuterade och hjälptes åt att skapa pärlplattor efter eget huvud eller varianter av det som de hade byggt tidigare. Ett fåtal beskrivningar fanns tillgängliga som de kunde bygga efter. Mer än hälften av de 18 barnen i klassen deltog i pärlandet någon gång under fältdagarna. I samtal med min handledare kom jag fram till att barnen skulle kunna vara intresserade av att utveckla denna estetiska lärprocess.
 

Vid ett besök i skolans bibliotek fick jag syn på en bänk med mosaik. Då väcktes tanken att den skulle kunna fungera som inspiration till barnens pärlande. Mosaik och pärlande har stora likheter då båda består av små färgade bitar som man sätter samman för att skapa en helhet. Tanken var att barnen genom pärlandet skulle få en ny bild av vad de kan skapa samtidigt som de kan se deras eget arbete i relation till den kulturella uttrycksformen mosaik. Samtidigt insåg jag att det var ett stort steg mellan pärlor till mosaik och att det kanske skulle behövas en bro. Efter en del funderande blev den bron mallar till pärlplattorna.

Mallarna skapades utifrån pärlplattor med formen av en stjärna, hjärta, kvadrater i två storlekar och hexagoner i två storlekar. Överst står mallens form som rubrik till exempel ”Kvadrat 14 x 14”. Längst ner kan den som skapat mönstret eller överfört mönstret skriva sitt namn och datum. Jag ville att barnen skulle skriva sitt namn på mallen som de skapade för att de skulle känna att de fick äran. Dessa mallar sattes i en pärm med ett register med "Förskoleklassens mönster" under flik 1, "Fritis mönster" under flik 2. Därefter följde mallarna för vardera en form under vars en flik. Sist placerades utskrifter av originalen. På framsidan av pärmen och på ryggen finns pärmens titel ”Mönster för pärlplattor”. På utsidan finns bilder av pärlade pärlplattor samt mönster av små kvadratiska pappersbitar som löper runt alla kanterna. Det mönstret börjar i en bild av en pärlplatta.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11 s. 14) beskriver hur läraren ska stimulera eleverna så att de använder sin fulla kapacitet samtidigt som det ska ske i ett för eleven relevant samanhang. Vidare beskrivs hur eleven ska få ta ansvar för sitt eget lärande (Lgr 11 s. 15). I avsnittet om skolans grundläggande värden betonas att skolan ska stimulera elevernas lust att lära (Lgr 11 s. 7). Dessutom beskrivs hur eleverna ska få uttrycka sin kreativitet, pröva nya idéer och lösa problem, gemensamt med andra och självständigt (Lgr 11 s. 9). Inom ämnesområdet matematik ska barnet få utveckla sin förmåga att tänka matematiskt på ett sådant sätt att det kan användas i vardagslivet samt i högre studier (Lgr 11 s. 13).

Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu (2010 s. 4) beskriver hur barnen genom att skapa en modell av det de ska tillverka och sedan utgår från den modellen under produktionen hur de då växlar mellan att arbeta abstrakt och konkret. Det beskrivs hur barnen genom att återgå till modellen och titta på den abstrakta bilden sedan överför det till det konkreta skapandet i textil. Björkdahl Ordell et al. menar att detta förbereder barnen inför andra abstrakta uppgifter i skolan. På samma sätt kommer barnen i arbetet med pärlplattorna att arbeta konkret. Sedan överför de pärlplattan till en abstrakt bild i mallen. När de sedan plockar fram kamraternas bilder och gör avbilder av det går de från abstrakt till konkret. I båda processerna behöver de dessutom lösa ett antal problem. De behöver lära sig att se formerna i mönstret, förstora och förminska, räkna antal, avgränsa vad som ska räknas, hitta rätt riktning, klassificering av färger och hantera problem som hur man målar färger man inte har, till exempel vit. Solem och Reikerås (2004 ss. 81-122) beskriver hur viktigt det är att barn får möta, utforska, och utmanas i mötet med geometriska former. Att kunna se delar och helheter av former samt att kunna beskriva och skapa dessa är viktig matematisk kompetens. I mötet med formerna tränas förmågan att tänka logiskt när barnen får erfarenhet av att se detaljer och ett sammanhang.

Att skapa egna mönster är idag väldigt enkelt. Det är lätt att hitta appar som med hjälp av ett kort omvandlar bilden till ett pärlplattemönster. Men då missar man ju hela processen i skapandet av mönstret.

Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. Uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1 uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över ett tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområdena

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande


Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling