Barns rätt till kunskap om bilden

Bild, drama och musik är alla exempel på olika ämnen som barn i förskolan bör utveckla kunskap om och genom. Nedan följer en beskrivning av vad, hur och varför barnet behöver kunskap om bilden. Dess stora roll i dagens samhälle innebär att den är ett bra exempel på vad medierat lärande är.

Varför?

Barn idag möter bilder tidigt och i många former. Allt från den tidiga bilderboken som går att tugga på, Tv:ns fladdrande bilder, Disney filmer, tavlor på väggarna, facebook och mobilens spel. Att tolka och förstå bilder är därför en nödvändig kunskap. För barn idag som ständigt möter bilder, tolkar bilder samt skapar bilder är det viktigt att bära med sig en bred kunskap om bilden. Som konsument av bilder blir det ett stort hinder om man inte kan tolka dess innehåll eller syfte.
Kuperberg (2013, ss. 26-32) beskriver språket som något mer än bara ord och meningar. Han beskriver hur olika teorier kring tänkande och språk samt väver samman dessa med de sociala teorier som är kopplade till språket och tänkandet. I det samanhanget blir medierat lärande något som ger mening till språket. Språket blir det som i ett socialt samanhang formar vår värld genom de handlingar som individen utför. Språkhandlingsteorin ger bilden dess betydelse som kommunikativt redskap som rymmer vissa möjligheter samt begränsningar.

I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) och i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) kan man läsa följande om kunskap och kommunikation.

”Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver”

Lpfö 98 rev. 2010 s.6

 

”Skolan har i uppdrag att … främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.”

Lgr 11 s. 9

 Båda läroplanerna har en tydlig skrivning av vikten av att kunna ta del av den information som omger individen.

Genom att få en bred kunskap om bilden och hur den kan tolkas samt ens egen roll i hur man möter bilden blir det mer förståligt för barnet hur des omvärld ser ut, fungerar och barnets egen roll i samhället. I förlängningen innebär det en större förståelse för hur man som individ kan påverka omgivningen och samhället. Möjligheten att påverka är ytterst en demokrati fråga och en rättighet som individen har. Att sakna kunskap inom detta område innebär att individen bakbinds i förhållande till sin omgivning.

Vad?

Welwert (2013, s. 177) beskriver bilden och den kunskap som elever har om bilder. Det beskrivs hur tillgänglig bilden är med dagens teknik när den finns här och nu i din ficka. Detta genom att den alltid finns tillgänglig i mobilen. Det innebär att kunskapen om bilden idag är mycket större och mer utbredd än vad den var för 50 år sedan.

Welwert (2013, ss. 179-180) beskriver Duncum sju principer om hur man som pedagog kan belysa bilder. Genom att undersöka bildens makt, ideologi, representation, förförelse, blick, intertextualitet och multimodalitet får barnet en vidare kunskap om bildens innehåll. Kunskap om bilden innebär att man förstår dessa principer. Det innebär inte att man kan rabbla dem utan att man förstår innehållet av principerna. Dessa sju principer ska ses som ett sätt att förhålla sig till bilden. Welewet (2013, s. 179) utesluter inte att det finns andra aspekter av bilder som bör belysas. Speciellt viktigt är det att beakta när bilden som ett levande medium förändras i takt med vårt samhälle och teknikutvecklingen.

Hur?

Bilden är något som inte är ett unikt ämne genom att det finns som en del i alla andra skolämnen. Till exempel används bilder i matematiken för att beskriva uppgifter, den används i historien för att visa historiska händelser och redskap, den används i träslöjden för att ge instruktioner samt i svenskan för att förstärka och förtydliga textens innehåll. Det innebär att det inte bara är bildämnets uppgift att fördjupa barnens kunskap om bilder. Duncums (Welewet. 2013, ss. 179-180) sjätte princip om intertextualitet omfattar just detta. Welewet (2013, s. 180) menar att just därför är det viktigt att arbeta med bilderna i deras kontext.

Ett sätt att i förskolan arbeta med att reflektera över bilder och dess kontext skulle kunna vara att använda bilderna i en bilderbok till att tillsammans med barnen sätta ny text till. Om man sen använder bilderna i en faktabok för att göra samma sak kan man tillsammans med barnen reflektera kring hur det gick och vilka svårigheter som fanns.

Ett annat sätt skulle kunna vara att skapa en text för att sedan försöka hitta bilder, från ett varierat utbud av böcker, till texten. Sedan kan man med barnen reflektera kring vilka böcker som barnen valde bilder ifrån och varför. Det skulle kunna vara ett första möte med ett kritiskt reflekterande om och med bilder och dess budskap. Under den gemensamma reflektionen sätter barnen ord på de val de gjort samtidig som den nyskapade boken blir det dokument som de kan återkomma till för att minas de beslut de tog samt de slutsatter som de drog (Welewet, 2013, s. 184).

 

 

Referenser

Kupferberg, Feiwel. (2013). Medierat lärande och pedagogisk teori. I Amhag, Lisbeth, Kupfberger, Fiwel & Leijon, Marie (red.) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur (15-51)

Läroplan för förskola Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Welwert, Gunnilla. (2013). Bild som medium för lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupfberger, Fiwel & Leijon, Marie (red.) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur (173-193)

 

 

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser