Att stödja barn med svenska som andraspråk i deras språkutveckling

I mötet med barn som har svenska som andraspråk är det självklart att man låter verksamhetens interkulturella förhållningssätt framstå klart och tydligt. I det perspektivet är det viktigt att va försöker ta barnets perspektiv. Vi måste se verksamheten utifrån barnets kunskap och erfarenhet.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål”

(Lpfö 98 rev. 2010 s.11)

”Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund”

(Lpfö 98 rev. 2010 s.4)

Barn som har svenska som andraspråk är lika kognitivt utvecklade som barn som har svenska som förstaspråk. Förenkla inte uppgifterna. Sök kunskap om barnens land och kultur men fastna inte i stereotypaföreställningar.
De arbetssättet som jag förordar innebär inte bara fördelar i språkutvecklingen för de barn som ha svenska som andraspråk. Det mesta jag tar upp här stödjer även de barn som har svenska som förstaspråk i deras utveckling av språket.

I kommunikationen med barnen är det viktigt att använda bilder som stöd. Bilderna måste vara placerade så att barnen kan använda dem vid behov, i den dagliga kommunikationen. Till exempel kan man använda, fästa kortet i nyckelband som barn och pedagogerna kan bära med sig. Olika band som innehåller olika kort. Kort som handlar om utelek, innelek, måltider med mera.

Bilder bör även stödja i läsning och sånger. Flanografsagor är ett utmärkt material som kan användas. Detta ska alltid finnas tillgängligt för barnen så de kan återberätta för och med varandra. Sånger som finns på flera språk, till exempel "Broder Jakob" överbrygger skillnader. Lek med de omomatopoetiska ljuden.

Skapa memory med bilder av saker som omger barnet och som intresserar barnet. I skapandet samtalas och kommuniceras det. Memoryt kan sedan användas för att spelas med samtidigt som man samtalar om bilderna. Bilderna kan även användas för att skapa en saga. Med hjälp av ljudinspelningar kan man läsa in berättelsen. Med en app kan man samordnar bild och ljud så blir det en saga som barnet kan lyssna till om och om igen. Med hjälp av föräldrarna kan barnet översätta sagan till sitt modersmål och lyssna till den på båda språken. Sagan kan finnas både på förskolan och i hemmet.


Böcker ska finnas tillgängliga på barnets alla språk. Taktila böcker tillsammans med bilderböcker stödjer barnets lärande. Låt föräldrarna låna hem böckerna för att läsa eller samtala kring boken och dess innehåll och bilder. På nätet kan man hitta många böcker som är översatta och inlästa. Ta hjälp av biblioteket för att hitta böcker på flera språk.

Ha kläder på från många olika kulturer bland utklädningskläderna. Ha leksaker, köksredskap och förpackningar från olika länder och kulturer.

Flaggor kan vara en tydlig signal för en mångkulturell förskola. Skriv "Välkommen" innan för dörren på alla språk som finns representerade i barngruppen. Alla ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan!

Referenser

Läroplan för förskola Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Kursmål

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
 
Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenskan som i sitt modersmål