Musik med barn som har svenska som andraspråk

För de barn som har svenska som andra språk och som är mitt i processen att lära sig svenskan är det viktigt att bygga broar mellan deras modersmål och kultur till svenskan och den svenska kulturen. De onomatopoetiska ljuden kan vara en sådan bro. Genom att använda musiken kan man skapa ett samanhang till dessa ljud. Sammanhanget kan för barnen fördjupa förståelsen av ord som symboler för budskapet samtidigt som det visar på människors respekt för det andra människor kan.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010 ss.9-10) anger att barnen har ska få en känsla för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att kommunicera med sina medmänniskor, och får utrycka sig på flera sätt som till exempel sång, musik, dans och drama.

Om man har en barngrupp som är van vid att arbeta med de onomatopoetiska ljuden så att de redan kan flera ljud på flera språk kan man genomföra en aktivitet som bygger på dessa ljud. Genom att använda pianot eller en eller flera trummor kan man skapa en känsla som barnen kan översätta eller koppla samman med ljuden. Ferm Thorgersen (2012 ss. 71-73) beskriver vilka olika dimensioner av kunskap som ryms inom musiken bland annat att det är en form för uttryck av känslor. Vidare beskriver Ferm Thorgersen (2012 s. 79) hur viktigt det är att barnen får använda flera sinnen och att de får en känsla av sin egen kompetens.

Jag tänker att man inleder med att barnen kommer till rummet med ett stort golv. Golvets tomhet inbjuder till rörelse. Som pedagog kan det vara frestande att förstöka stoppa barnen från att springa och hoppa. Men istället tycker jag att man kastar sig in i aktiviteten genom att slå några slag på trumman. Man får lita på att barnen hör och att de vill samspela. Samtidigt som man slår på trumman ber man barnen utrycka det de hör med kroppen och med ett ljud. Utan att kräva att alla barnen gör samma rörelse och ljud kommer de med största sannolikhet titta på varandra och enas om vad trummans ljud berättar. Ett flertal trumslag med nya kroppsrörelser och onomatopoetiska ljud senare och man kan be barnen översätta ljuden till andra språk. I den proessen låter man barnen ta över trumman och låter deras intresse styra över vilken riktning som aktiviteten tar.

Dessa ljud och rörelser kan man sedan använda för att börja skapa barngruppens egen variant av ”Per Olsson han hade en bondgård” där ljuden och rörelserna stöder textens innehåll. Ett annat sätt hade varit att översätta de onomatopoetiska ljuden till de ljud man gör med trumman.

 

 

Referenser

Ferm Thorgersen, Cecilia (2007). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur. ss. 69-84

 

Läroplan för förskola Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 

 

Kursmål

 

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser


Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
  Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenskan som i sitt modersmål