Utvärdering av barn? Varför?

Det är idag vanligt att man inom förskolan utvärderar verksamheten med hjälp av färdiga mallar. Ann-Katrin Svensson¹ beskrev under en föreläsning utvärderingsmallen TRAS- Tidig Registrering Av Språkutveckling. Hon tog upp denna metod som ett exempel på de färdiga mallar som finns för utvärdering. TRAS är utvecklat för att man ska kunna utvärdera verksamheten. Ann-Katrin Svensson har dock uppfattningen att det ofta används för att utvärdera barnet. Tanken är att man genom att få en bild av vilka svagheter varje enskilt barn i verksamheten har ska man kunna förändra verksamheten för alla barns bästa.

När jag ser hur utvärderingsmallen ser ut är det min uppfattning att den uppmuntrar till utvärdering av det enskilda barnet. Ingenstans i mallen som man fyller i står det att den ska användas för att utvärdera verksamheten och ingenstans står det att det INTE ska användas för att utvärdera det enskilda barnet. Om man tittar på baksidan av mallen finns en lista som ska fyllas i.

Min åsikt är att listan uppmuntrar till att tolka materialet som en utvärdering av barnet. Risken finns att åtgärder då sätts in för att förändra barnet och inte verksamheten. Materialet marknadsförs dessutom som en utverdering av barnet och dess starka och svaga sidor. Se Nypon förlag.

Flera tester bygger dessutom på normen av enspråkighet. Holm & Laursen (2010, ss. 109- 112) beskriver hur dessa tester av språkkunskaper blir missvisande när tvåspråkiga barn förväntas ligga på en "normal" nivå på både sitt modersmål och sitt andraspråk. Tvåspråkiga barn riskeras därför att klassas som försenad i sin språkutveckling.

Ann-Katrin Svensson¹ anser att pedagogerna ska betrakta tre aspekter innan man genomför en utvärdering av barnen. Pedagogen ska fundera på hur undersökningen påverkar demokratiaspekter som inkludering eller exkludering. Sen ska man överväga vilka maktrelationer som förstärks genom utverderingen. Är det pedagogen som utövar makt över barn och föräldrar? Eller är det samhället som, genom konstruktörens bild av vad som är normalt och onormalt, utövar makt? (Konstuktören är oftast en medelålders man från medelklassen.) Den sista aspekten att beakta är etiken. Hur genomförs kartläggningen? Hur används resultatet? Vem får del av resultatet? Vilket intresse har barnet av att kartläggas?

Resultatet av en sådan undersökning som TRAS bör användas för att syna och förändra verksamheten utifrån barnens behov. Men det är lätt att det blir ett fokus på barnens brister och inte deras behov eller deras starka sidor. Sen måste man också fundera på hur uppgifterna sparas. Många kommunala förskolor övergår till att spara uppgifter i digitala plattformar som följer barnet under hela deras skoltid. Det innebär att alla lärare som har barnet fram till och med årskurs 9 har tillgång till utvärderingen som gjordes vid tre års ålder. Kommunala förskolor omfattas dessutom av offentlighetsprincipen. Det innebär att jag, du eller vem som helst kan begära ut dom uppgifterna vare sig de sparas digitalt eller på papper.

Sen ifråga sätter Ann-Katrin Svensson¹ också behovet av kartläggningen. De punkter som berörs i TRAS är sådana att varje kompetent medarbetar som känner barnet bör veta hur barnet ligger till i sin språkliga utveckling utan att man genomför undersökningen. Min åsikt är att utvecklingen och det hur det enskilda barnet påverkas av miljön är dessutom något man bör överväga och fundera på varje dag. Att bara vid ett enda tillfälle per år fundera på hur verksamheten påverkar och kan anpassas till barnen är alldeles för lite.

Ofta används TRAS som ett sätt att uppfylla kravet på dokumentation av verksamheten. Eidevald (2013 ss. 30-33) skriver om dokumentationskravet utifrån Skolagen (2010:800) och Läroplan för förskola (Lpfö 98 rev. 2010). Han påpekar att utvärdering ska ske med blicken riktat mot det som kommer i framtiden och inte bara ett konstaterande av det som hände.

"Det är emellertid viktigt att förstå att barns lärande inte ska mätas, kategoriseras och bedömas! Barns lärande och utveckling ska följas, dokumenteras och analyseras."

(Eidevald 2013, s. 31)

 ____________________
¹Ann-Katrin Svensson. Kartläggningsinstrument för barns språkförmåga. Campus Varberg. 2014-10-02.

Referenser
Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?. 1. uppl. Stockholm: Liber

Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

 

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter