Att utveckla sin identitet genom kropp och tanke

Palmer (2011, s. 38) beskriver hur hon som barn upplevde att hjärnan stängdes av vid genomgångar på tavlan. Rädslan för att ha fel var så stor att hon övertalade sig själv att hon inte kunde. I det undersökande, upptäckande och experimenterande, av matematiken, är den fysiska känslan i samklang med förståelsen (Palmer 2011, ss. 37-38). Att få uppleva begrepp med kroppen bidrar till att barnen förstår dess innebörd innan de kan använda ordet (Palmer 2011, ss. 44-45). Kroppen och tanken samverkar och tillsammans bildar de en helhet. Helheten är det som utgör vår identitet. I skapandet av vår idententitet är därför den fysiska upplevelsen av matematiken en viktig bit för att barnen ska bli sig själv och uppfatta sig som matematiska (Palmer 2011, ss. 24- 37, 44-45). Palmer (2011, ss. 45-47) beskriver hur viktigt det är att som pedagog planera aktiviteter utifrån att barnen ska få arbeta både fysiskt och mentalt. Att beröra och omfamna flera känslor och sinnen. Det ska helst ske både verbalt och icke verbalt.

"Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra."

(Lpfö 98 rev. 2010, s.6)

Lindö (2009, ss.98-105) beskriver hur barnen i en flerspråkig barngrupp får arbeta med temat "Hästar". Hon beskriver hur barnen får uppleva flera perspektiv av de ord som omger hästen. Hur orden hamnar i ett samanhang som förstärker och fördjupar förståelsen för orden. Genom att läsa om hästar, se filmer om hästar,  åka och titta, klappa, lukta, lyssna och rida på hästar. Därefter skapades hästar av lera, en bok skrevs och slutligen fick barnen själv skriva berättelser. Genom detta tema med pedagoger som ständigt utmanade tanken, blommade barnens språk.

Vygotskij beskriver hur mening och meningsskapande är något som ligger mellan ord och tanke (Björklund 2008, s. 35). Det innebär att personens identitet inte är skilt från dess språk. Det innebär också att individens identiteten är beroende av den kontext individen befinner sig i. Genom handling uttrycks individens tankar. Handlingen är därför ett utryck för den inre process som individen deltar i (Björklund 2008, ss. 35-36).

 


Med ett sådant synsätt på lärande blir de estetiska lärprocesserna en grundbult i barnens lärande och deras skapande av en identitet. I de estetiska lärprocesserna ger barnen en kontext som gör att kan de få syn på sig själv och deras egen kompetens.

Referenser

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009.

Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber

 

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser