Geometriska former

Jag upplever att man i arbetet med de geometriska formerna ofta låter arbetet stanna vid att kunna identifiera och namnge former. Man tar inte steget vidare att förstå sambandet mellan form och dess funktion. Eller hur formerna samverkar. Som jag upplever det är en orsak till det är säkert att mycket av den litteratur som belyser de geometriska formerna stannar vi identifieringen av formerna. De vidare diskussionen saknas.

Eriksson, Mattsson & Strömberg (2006 ss. 81-86) beskriver hur de i ett matematikprojekt arbetar med att skapa kyrkor. Här fattar de ett i mina ögon modigt beslut. De väljer att i skapandet av kyrkorna servera barnen färdigklippta former i kartong. De menar att det är för att barnen inte ska fastna i klippandet av former (2006, ss. 84-85). De tvådimensionella formerna används för att skapa tredimensionella former. Genom att de får färdiga former anser jag att det ger barnen möjligheten att fördjupa sig i formens funktion. De får former med raka kanter och de slipper fokusera på momentet att styra saxen. Som Eriksson, Mattsson & Strömberg (2006, s. 85) konstaterar "Klippa kan vi öva oss på vid ett annat tillfälle".

Referenser

Eriksson, Christina, Mattsson, Carina & Strömbom Carina (2006). Matematikspaning. I Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabet (red.) Matematik i förskolan (Nämnaren Tema ;7). 1. upp. Göteborg: NCM/Nämnaren, Göteborgs universitet (ss. 80-86)

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser