Utvärdering och avslut av VFU-uppgift

Mönster som är gjort av tre i andreklass

Under de två avslutande fältdagarna kunde jag konstatera att pärmen nu hade blivit barnens egen pärm. De använde materialet i den självständigt och tillsammans. Genom att de delade pärm med fritids så blev pärmen en brygga över årskurserna.



Byggt av en i förskoleklassen

En fråga som blev oväntat stor i gruppen var vem som skulle skriva namnet på pappret med mönstret. Om en har skapat plattan och en annan gör mönstret. Vem ska då stå på pappret? Och om man är tre som skapar en pärlplatta och ritar mönstret. Om den ena då är på hemspråk en timme medan de andra två arbetar vidare. Ska alla stå med på pappret? Och i vilken ordning? I dessa diskussioner lyftes flera intressanta värdegrundsfrågor.

Tyvärr hade det intensiva pärlandet blivit något av ett problem för lärarna. Vad som var problemet fick jag aldrig riktigt klarhet i men det fick konsekvenser. Lärarna beslutade att barnen inte längre skulle få stryka sina pärlplattor. Tidigare fick de stryka maximalt en om dagen men nu fick de inte stryka någon. När lärarna berättade detta för barnen så presenterade det som ett totalförbud mot att bygga pärlplattor. Detta förstärkte de sedan genom att säga ”Nej, nej inte bygga.” till barnen när de plockade fram materialet. Sista dagen jag var där var sista dagen som de fick stryka pärlplattorna. Jag skulle gissa att alla initiativ som inkluderar pärlplattor var helt borta nästa skoldag. För mig är det svårt förhålla mig till hur jag skulle ha gjort det annorlunda för att förhindra att detta problemet uppstod, eftersom jag inte riktigt vet vad som är problemet. Men ett sätt att hantera det var att tillsammans med barnen reflektera kring varför man behöver stryka pärlplattorna och vad de gör med pärlplattorna hemma.

För barnen var arbetet med att överföra mönstret svårt. Mycket svårare än jag trodde. Hade jag vetat hur svårt det var så är det inte säkert att jag hade vågat precentera den uppgiften för dem. Men barnen överaskade mig genom att visa sin stora förmåga att lösa problem. Barns förmåga att lösa svåra problem är stor när de arbetar praktiskt i situationer där de behöver tänka logiskt (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu 2010 ss. 3-4, 15). De utmanas i att tänka på en avancerad matematisk nivå när de löser praktiska problem. För mig innebar projektet att jag såg barnens kompetens. Jag upplevde dessutom att flera barn fick uppleva det som är beskrivet i Läroplanen ”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter” (2011, s. 10).

Tanken var att låta arbetet skulle fortsätta med mosaikbänken som inspiration men tiden var för kort. Tillsammans med böcker och bilder på mosaik hade det som startade med pärlplattor kunnat utvecklat till något med ett mycket större samanhang. 

Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. Uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

 

 

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
 

Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över ett tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområdena

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande