Förenklar vi för mycket?

Genom att förenkla kan man göra det lättare att förstå. Men samtidigt begränsar man den kunskap man får del av. Det blir därigenom svårare att sätta saker i ett större samanhang. Samtidigt som det blir svårare att dra slutsatser och utveckla sina frågeställningar.

Är det våra egna föreställningar om vad ett barn ska kunna och vad som är lätt respektive svårt, som gör att vi förenklar?

Återvinning av papper

Under dagens lektion jobbade vi med papper. Vi återvann papper på två olika sätt . Vi gjorde av tidningspapper, nya papper, genom papier mache.

I den andra processen blandade vi sönderhackat kontorspapper med lim. Då blev det en tjock och kladdig pappersmassa som man kan använda till att göra figurer eller former.

Genom arbetet med att göra något nytt av tidningspapper och papper blir det tydligt för barnen vad återvinning är. Återvinning kan annars vara en abstrakt upplevelse där man stoppar en glasflaska i behållaren på återvinningsstationen. Sedan kan man gå till affären och köpa en ny. Men vad som sker där i mellan är svårare att uppleva. Här får de med flera sinnen uppleva processen. Främst genom att se, känna, lukta och höra. De kan med blotta ögat uppfatta hur fibrerna i pappret reagerar i kontakt med vatten och hur det sedan torkar. De kan uppleva hur tunt papper torkar snabbare än tjockt. Och de kan se hur färgerna som blandas i pappersmassan blir annorlunda jämfört med om man målar det på. De får möjlighet att uppleva alla steg i processen och det blir synligt vad återvinning är.

Det blir en upplevelse i hur papper reagerar när det blir blött och torkar. Barnen får uppleva vilka olika fysiska egenskaper papper kan ha när man omformar det. Det är en upplevelse av de biologiska och kemiska processer som sker samt hur olika materialen kan användas beroende på deras fysiska egenskaper. Sådan upplevelser leder till att deras erfarenheter blir större och grunden för förståelsen av världens uppbyggnad.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) anger att barnen ska få utveckla kunskap och förståelse för sin omvärld.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, s. ?3) ange att barnen ska kunna använda sig av kunskap om naturvetenskap
 

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Vilken känsla i handen

På textillektionen tovade vi ull och jag fick återigen uppleva det som någon kallade handens kunskap. Den där upplevelsen av att man känner hur materialet förändras under ens händer och att man förstår vad den förändringen betyder. Den kunskapen kan man bara erövra genom att använda händerna.

Vi la ut ullen i flera lager. Sedan blundade vi och kände om det var jämntjockt.

Därefter använde vi fötterna för att tova genom att rulla ullen i bubbelplast.. Sen fick vi återigen känna på ullen om den var lagom mycket tovad. Därefter fäste vi ull på sjoket med en tovnål. Men ett tylltyg gnuggade vi sedan fast ullen. Den sista delen av processen gjorde vi med bara händerna.

Det var en upplevelse att få känna hur händrena gled med såpans hjälp, över ullen, samtidigt som vattnet skvätte.

På eftermiddagen tovade vi bollar. När man rullar ullen i handen känner man hur fibrerna kasar på varandra. Efterhand lägger man lager på lager av ull och upplever hur de hakar i varandra. Långsamt och ändå hastigt förändras materialet och blir till en fast klump. Men fortfarande kan man känna skillnaden, mellan bollarna, på hur hård kärnan i bollen är.

"Det är genom händerna och det praktiska arbetet som man kommer ihåg"

Cathrine Berg¹ 

_______________
¹Cathrine Berg. Textil 2. Campus Varberg. 2014-09-25

Sagobilder av tovad ull

I grupp skapade vi bilder av tovad ull. Bilderna skulle föreställa något från en saga. En egen skapad saga eller någon påhittad.

Vi gjorde vår egen tolkning av "Trollmors vaggvisa".

Under skapandet diskuterade vi i vad vi skulle göra. Måste troll bo i grottor? Måste det vara natt när vaggvisan sjungs? Kan barnen vara i olika färger? Hur kan man göra deras munnar? Vem är pappa till barnen? Vilka färger ska vi använda till vad? Vilken form ska det ha?

Hittar du Algrens bilar, en minons och spöket? Vem tror du är pappa till barnen?

En annan grupp gjorde denna bilden från "Prinsessan på ärten"

Med denna bild som utgångspunkt diskuterade vi flera frågor. Varför ligger prinsessan så med huvudet? Hur sitter kronorna fast på huvudet? Vad stor ärtan är? Var är stegen som hon använde för att klättra upp i sängen? Kan hon ha tagit sig upp i sängen på något annat sätt? Varför är det en dörr i mitten av bilden? Var är prinsens händer?

Svaren på de frågorna rymmer ett utforskande av fysik, matematik, biologi och kultur. Samtidigt som fantasin och språket övas i ett relevant sammanhang.

Förutom att processen att skapa bilderna ger en mycket kunskap samt befäster befintlig kunskap kan man använda bilderna. Vi i klassen kom fram till att man kan använda dem för att samtala kring sagan. Flera på rad kan visa scener ur samma saga. Man kan tänka på dom som sångkort. Och de rymmer stora möjligheter till samtal.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) anger att barnen ska få möjlighet att skapa och utrycka sig i bild. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, s. 9) beskriver att skapande är ett sätt att lära sig.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Pedagogens agerande

Calissendorff (2012) skriver om hur barn under musikundervisningen tar till sig information på olika sätt. Hon beskriver hur en del barn ser på lärarens fingrar för att förstå hur hen gör. Några barn fokuserar på att lyssna hur det låter när läraren spelar. Ett fåtal lyssnar på vad läraren säger och klarar av att tillämpa den informationen. Det väcker frågan i mig hur jag ger information till barnen. Genom att ge information enbart verbalt begränsar jag den information jag ger och den information som barnen har möjlighet att ta till sig. Om jag kan ge information på flera sätt vidgar jag möjligheten för barnen att ta till sig information och omvandla den till en del av sin förståelse för omvärlden och det som sker.

Under workshopen med Mats Andersson¹ som lärare visade och berättade han vad vi skulle göra. Han tog oss till ett bord där allt material var uppställt. Sen lyfte han på materialet, pekade, skickade runt material och gick ett varv runt bordet.

Samtidit beskrev han vad vi skulle göra steg för steg samt de olika materialen. Som förberedelse till workshopen hade han dagen innan lagt ut en beskrivning av uppgiften. Trots att jag hade läst den innan hade jag ingen uppfattning om vad vi skulle göra efter steg 1.

För mig blev det en upplevelse i hur viktigt det är att hitta flera sätt att kommunicera sitt budskap till barn och föräldrar. Ett otydligt budaskap orsakar förvirring och riskerar att av motagaren upplevas som brister i sin egen förmåga att tolka budskapet. Ett tydligt kommunicerat budskap bidrar till goda relationer och en tillit till sin egen förmåga.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2010 s.9) anger att barnen ska utveckla tillit till sin egen förmåga.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, s. 14) "Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande"

När jag förbereder mina uppgifter inför VFU:n ska jag tänka extra på detta.


_____________________
¹Mats Andersson. Bild 1. Campus Varberg, 2014-09-16

Referenser
Calissendorff, Maria (2012). Förskolebarn och instrumentalspel. I Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) Musikvetenskap i förskolan. 1 utg. Stockholm: Natur & kultur (105-117)

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Prova, prova, prova!

Idag har vi testat flera nya material och att kombinera dom på nya sätt. Målet var att bara upptäcka. Att prova.

Jag har använt gammal kunskap om hur material fungerar men också utmanat traditionella sätt att arbeta upptäckt och nya.

Så här kan det bli om man kombinerar vattenfärg, vatten och olja.

 

Fysik, matematik, kemi, biologi, språk och inte minst känslan i handen.

 

Det fria arbetet som vi har haft under denna lektionen har inneburit att man prövar utan att fokusera på slutprodukten. Men jag har upptäckt att jag fortfarande håller fast vid att det är läraren som bestämmer vad slutprodukten ska vara och innehålla.

 

Men den process som jag har genomgått under dagen innebär att jag har hittat en utgångspunkt för hur jag kan presentera ett uppdrag för barnen som innebär att de att de själv kan styra vad arbetet ska innehålla. Processen med erfarenheter och lärdomar som man gör på vägen är viktigare än slutprodukten.

Tänk på dramats sammanhang

På dramalektionen idag arbetade vi med forumteater/forumspel. Det är en form av drama som kan vara svår för yngre barn att använda men väldigt intressant att uppleva.

Gunilla Fihn¹ som höll i lektionen betonade att det är viktigt att skådespelet handlar om något som man känner till. I det som ligger nära kan man förstå vad som händer och dess sammanhang.


Referens
¹Fihn, Gunilla. Drama 1. Campus Varberg. 2014-09-15

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser



Kreativitet

Kupferberg (2013) beskriver vad kreativitet är och att det hör ihop med problemlösningsförmågan. Han beskriver hur det konstnärliga arbetet påverkas av kreativiteten. Han menar att kreativitet aldrig uppstår ur tomhet utan att det alltid är förankrat i tidigare erfarenheter och kunskap. De nya idéerna bygger vidare på tidigare upplevelser. Man bör också betrakta utvecklingen av nya idéer som något som växer fram utan att det är givet vad det nya kommer att tillföra. Det vill säga att det är svårt att på förhand säga vad det nya idén verkligen kommer att tillföra processen.

Kupferberg menar att Josephsons gestaltningsteori visar på sambandet mellan kunskap och identitet samt lärande och meningsskapande.

När jag läser Kupferbergs text om vad kreativitet är och hur det bygger på tidigare erfarenheter upplever jag att hans resonemang ger stöd för Vygotskijs teorier om proximala utvecklingszoner. Kupferberg beskriver hur individen kan komma på nya idéer som bygger på tidigare förvärvade kunskap och erfarenhet. Där den nya iden ger ett steg till. Men att det inte är möjligt att ta flera steg på en gång.

Referenser
Kupferberg, Feiwel. (2013). Medierat lärande och pedagogisk teori. I Amhag, Lisbeth, Kupfberger, Fiwel & Leijon, Marie (red.) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur ss. 15-51

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Germener eller versaler?

Under dagens föreläsning på ämnet språk diskuterades hur förskolorna använder gemener och versaler. Vad är det rätta? Detta är en fråga jag ofta funderat på. Barnen har ju oftast lättast för att skriva versaler. Men samtidigt är det lättare att läsa ord som är skrivna med gemener. Men om man skriver några ord med gemener och några med versaler rör barnen ihop det då?

Ann-Katrin Svensson¹ menar att barnen lär sig skillnaden mellan gemener och versaler och att man inte ska vara rädd för att de blir förvirrade. Men eftersom ord av gemener gör det så mycket lättare att läsa orden är det viktigt att de får uppleva det. Ett barn har till exempel mycket lättare för att känna igen sitt eget namn när det är skrivet med gemener.

Jag tänker att eftersom barnen behöver uppleva och använda både gemener och versaler så hade man kunnat märka barnens platser i halen med deras namn skrivit med gemener. Då kan de lära sig identifiera sitt namn samtidigt som de får en första upplevelse av att kunna läsa. Sedan kunde varje plats ha namnet skrivet med versaler på en lös skylt. En skylt som barnen hade kunnat plocka ner och använda för att skriva sin egna och andras namn. Då hade barnen med hjälp av skyltarna kunnat öva och utveckla sin skrivkunnighet.


______________
¹Ann-Katrin Svensson. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Campus Varberg, 2014-09-12

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Ann-Katrin Svensson har talat

"Konsten ska respekteras för den är något man lär sig av"
Ann-Katrin Svensson¹

__________________

¹Ann-Katrin Svensson Metoder och teori för språkutvecklande arbetssätt. CampusVarberg, 2014-09-12

Ett besök på Komedianten

Konsten kan väcka tankar och känslor.

Foto: Meti Cavallin

 

Vad hade barnen sa till varandra om de såg detta? Tillsammans hade de kunnat diskutera och spekulera. Fantasin hade kunnat flöda fritt.

Foto: Meti Cavallin

När de ser denna bilden hade barnen hade kanske inte allas tänkt och upplevt samma sak som jag. Mina fördomar borde inte begränsa deras möjlighet er att få uppleva.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2010 s. 10) anger att barn ska få utrycka åsikter, samtal och reflektera.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, s. 14) eleverna ska få ta del av olika uttrycksformer.

Bilderna är hämtade från utställningen "Destabilia" av Annika von Hausswolff på Komidianten, Varberg. 2014-09-10

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Kursens mål

Kursmål är de som är listade nedan och dessa kommer jag genomgåenda att belysa i bloggen.

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenskan som i sitt modersmål

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över ett tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområdena

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande

Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Första inlägget

Nu under termin 6 av förskollärarutbildningen i Varberg har skolan bestämt att vi ska dokumentera våra reflektioner under kursens gång. Den dokumentationen ska ske i form av en blogg eller liknande som ligger öppen för allmänheten.

Jag tycker att det är ett fantastiskt spännande sätt att få möjlighet att följa sin egen process. Under termin 3 valde vi i min studiegrupp att dokumentera vårt skapande av ett tema, för förskolan, genom bloggen Monsterprocessen. Efteråt upptäckte jag att man i bloggen kunde följa vad som skedde under vår process och att jag kunde se mitt eget lärande. Jag hoppas att denna bloggen ska kunna visa samma sak.