Matematikaktiviteter inom temat ”Händer och fötter”

Längd: längst-kortast, jämföra

Som en del i temat ”Fötter och händer arbetar de äldre förskolebarnen med att få en uppfattning om sin egen längd på fötterna i relation till omvärlden. De utgår från sina egna gummistövlar och skapar ett fotavtryck. Det kan ske genom att de ritar av gummistövlarnas fotsula på ett papper som sedan klipps ut och färgläggs. Eller att de använder lera för att få en sula som är lättare att hantera. Genom att avbilda ett tredimensionellt objekts ena sida får barnen möjlighet att uppfatta sambandet mellan två och tredimensionella objekt (Solem Heiberg & Reikerås 2004, s.108). De färdiga sulorna kan de använda för att jämföra med varandra. De kan sortera varandras sulor från kortast till längst. De kan lägga gem på längden över sulan och se vem som får plats med flest gem. Det resultatet kan de sätta i relation till vem som har kortas respektive längst sula och på så sätt få en förståelse för mått och relationer. Som avslutning på den aktiviteten kan de sätta upp sulorna på väggen ovanför golvsockeln och då se hur olika höga sulor barnen i gruppen har. Sulorna på vägen blir en del av dokumentationen som växer fram under arbetets gång.
I förskolans uppdrag ingår att barnen ska få möta och utveckla förståelse för till exempel mätning, antal, ordning, riktning och form (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10).

Yta: bred-smal, antalsuppfattning

Vid ett senare tillfälle kan de på sin sula lägga gem eller knappar över hela ytan och räkna antalet. Genom att jämföra skillnaden i antal mellan att använda gem eller knappar samt betydelsen av storleken på dessa kan barnen få en uppfattning om betydelsen av ytan. Det blir ännu ett sätt att jämföra storleken på sulorna. För barnen blir det en upplevelse i hur kardinaltalets olika värde beroende på måttets storlek (Solem Heiberg & Reikerås 2004, ss. 125-156). Sulorna som sattes upp på väggen kan nu kompletteras med staplar av gem.

Under aktiviteten använder de matematiken för att utforska och upptäcka sin omgivning. De provar olika problemställningar, egnas och andras så som är angivet i Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s 10).

Volym: störst-minst, rumsuppfattning

En tredje del av att utveckla sin förmåga att tänka och se i flera dimensioner kan man arbeta med stövlens volym. Barnen kan fylla sina gummistövlar med vatten och sedan hälla ut det i stora tråg. Sen kan man jämföra mängden vatten i trågen och reflektera över sambandet mellan storleken och formen på gummistövlen och mängden vatten. Formen på stöveln kan inte nödvändigtvis klassificeras i geometriska standardiserade former men formen kan ändå upplevas och reflekteras kring (Solem Heiberg & Reikerås 2004, 81-95). Barnen bör ha tillgång till skor från utklädningskläderna samt pedagogernas gummistövlar med varierande höjd på stövelskaften. Då finns det tillgång till ett material som ger en stor variation av volym. Barnen uppmuntras till att se och reflektera kring skillnaderna i form och volym. De kan uppmuntras till att i grupp fylla ett tråg med vatten från så få antal stövlar som möjligt. Under tiden kan en annan grupp få i uppgift att göra tvärt om fylla tråget med vatten från så många stövlar som möjligt. Med tillgång till stövlar av varierande form och storlek kan detta bli en uppgift som utmanar barnen i att tillsammans reflektera över relationen mellan form och volym. Varje barns stövels volym kan dokumenteras med fotografier som sätts upp sidan om sulan och stapeln med gem som visar ytan.
Lpfö 98 (rev. 2010, s.10) anger att barnen ska få möjlighet utveckla sin förmåga att resonera och kommunicera kring matematik. Det innebär att de måste möta och lära sig ord och begrepp. Samt få möjlighet att pröva idéer, argumentera och tillsammans hitta inspiration till nya tankar.

Att få erfarenhet av längd, yta och volym

De tre aktiviteterna bildar tillsammans en helhet genom att de behandlar olika perspektiv av mått. Genom att utgå från något som är bekant och ständigt tillgängligt för barnen, deras skor, får de uppleva längd, yta och volym. De får undersöka och upptäcka hur formen på skorna eller gummistövlarna skiljer sig mellan olika barn. Genom detta får de också en uppfattning om hur formen är relaterad till längden, ytan och volymen. Vid samtliga aktiviteter mäter barnen. Aktiviteterna är planerade så att de undviker att räkna ut måttet som till exempel yta. Det är planerat så för att barnen ska få uppleva och få en känsla för att mäta. De får fysiskt se och uppleva måttet. Under aktiviteterna använder barnen ickestandardiserademått. Detta ger barnen en möjlighet att upptäcka och förstå hur olika former ger olika resultat och därigenom en förståelse för vad gemensamma enheter kan spela för roll (Solem Heiberg & Reikerås 2004, ss.214-220). Samtliga aktiviteter kan återupprepas men med handen och vanten som utgångspunkt.

Dokumentation för barnens fortsatta lärande

Dokumentationen på väggen är tänkt att vara ett tillgängligt material som barnen självständigt, i grupp eller tillsammans med en pedagog kan reflektera över och återkomma till och använda i leken. Sterner (2006, ss. 45-53) menar att det är viktigt att pedagogerna tillsammans med barnen reflekterar och samtalar om det som ligger framför och bakom handlingen. En lätt tillgänglig dokumentation över aktiviteten kan bidra till utvidgade samtal. Barnet upplever och utvecklar sin matematiskakompetens genom att växla mellan handling och tanke (Solem Heiberg & Reikerås 2004, ss.9-13). Att få utveckla sina tankar och resonera är därför lika viktigt som att agera.

Pedagogernas förshållningsätt

Under alla aktiviteterna är det barns lust till upptäckter och erfarenheter som ska ligga i fokus för hur aktiviteten utvecklar sig. Om barnens intresse styr åt ett håll bör man som pedagog försöka följa barnens tankar och vilja. Man bör vara övertygad om att barnen skaffar sig ny kunskap och erfarenhet i det de gör. Samtidigt som det erbjuder nya infallsvinklar. Det kräver en pedagog som kan följa barnens tankar och upptäcka matematiken i det som sker samt kan ge barnen utmaningar i det som sker. Det går alltid att återkomma och göra ett nytt försök en annan gång med den planerade aktivitet som styrde åt ett annat håll. Samtidig är det viktigt att planera medvetet mot specifika mål och därigenom ha en tydlig bild av vad det är man ska göra (Sterner 2006, ss.110-112). En annan grundläggande bit är att samspelet pedagog – barn och barn – barn är inspirerande. I mötet med matematiken tillsammans med andra utmanas barnens tankar vilket leder till förståelse och nya tankar. Genom att få ord och begrepp på händelser bildas en förståelse för vad som sker och en möjlighet att diskutera, resonera och reflektera. Upplevelsen är i handlingen fysisk medan språket tydliggör det kognitiva innehållet. Den fördjupade förståelsen lägger också grunden för att kunna generalisera och se samband. Att som pedagog utmana barnen i deras handling och tanke är därför en viktig del av aktiviteten och vardagen (Sterner 2006, ss.103-113). Barn som saknar ord och utryck kan ha svårt att utrycka sig på ett korrekt sätt. I samtalet mellan barn och pedagog är det pedagogen som har ansvar för att förstå det barnet vill kommunicera (Solem Heiberg & Reikerås 2004, ss.15-17).
 

Referenser

Heiberg Solem, Ida & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1 uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Sterner, Görel (2006). Språk, kommunikation och representationer. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red.) Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 – 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet, ss. 45-57

Sterner, Görel (2006). I lek utvecklar barn rumsuppfattning och språk. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red.) Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 – 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet, ss. 103-115

 

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser