Göteborgs konstmuseum.-. ”Skräckromantikenslandskap – Från Marcus Larson till Goth”

På Göteborgs konstmuseum visades utställningen ”Skräckromantikenslandskap – Från Marcus Larson till Goth”. Den visar hur 1700-talets och 1800-talets konst påverkar och influerar dagens populärkultur.

 

 
Att ta en barngrupp dit och låta dem upptäcka och utforska den utställningen hade varit en fantastisk upplevelse. Kopplingen mellan romantikens dramatiska landskap och de bilder barnen möter dagligen, i till exempel dataspel, är tydlig. Jag tror att barnen skulle känna sig hemma och förstå dess innehåll när de möter den konsten.

 Här hade jag velat arbeta med ljudinspelning av det barnen säger. Att spela in det barnen säger för att sedan på förskolan kunna spela upp det de har sagt. Man hade kunnat låta barnen göra en beskrivning av något som intresserar dem. Tillbaka på förskolan hade man sedan kunnat använda deras beskrivningar för att skapa bilder. Bilderna hade man kunnat göra i olika material. Både två- och tredimensionella. I bakgrunden hade man kunnat spela den musik vars skivomslag visades på utställningen. Att omvandla ett medium till ett annat medium innebär att man förändrar och utvecklar innehållet (Kupferberg 2013, ss.21-26 ). Överföringen ska ses som en process där slutresultatet är beroende av de av att man arbetar steg för steg med att lösa de problem som uppstår. Att på förhand kunna föreställa sig slutresultatet är därför omöjligt. Vilket material man väljer att använda och arbeta med är helt avgörande för slutresultatet. För mig som pedagog är det därför viktigt att låta barnen genomgå den processen så att de själv känner att de äger den. Det är viktigt att finnas där för stöd och att erbjuda ett brett utbud av material.

Undertiden barnen gör inspelningen får de möjlighet att försöka överföra det de ser till ord och uttryck som någon annan ska förstå. De utmanas i språket och tanken genom att de får beskriva det de ser. Ord och utryck hamnar i ett samanhang. Svensson (2009, ss.29-49) beskriver Vygotskis och Piagets teorier om språk och tanke. De är inte riktigt överens hur språket och tanken hänger ihop med den kognitiva utvecklingen men de är överens om att det finns en stark koppling som gör att stimulans av språket och tanken leder till en utveckling av individen.

I beskrivningen och tolkningen behöver barnen använda ett flertal matematiska begrepp. Det är ord som till exempel framför, över, cirkel och stor. Där igenom får de använda och utveckla sin matematiska kompetens (Solem & Reikerås 2004, ss. 7-23, 52-122, 171-234). De tvingas fatta beslut om hur orden ska används och att hitta sätt att beskriva klassificera objekten.

Att sedan få lyssna på det man själv har sagt och beskrivet gör att barnet får en upplevelse av hur det är att tolka det någon annan sagt. Samtidigt skapar det kopplingar till det barnet minns av utställningen. Att sedan få tolka minnena tillsammans med orden i skapandet av en ny bild ger en fysisk upplevelse av orden och minnena. Palmer (2011, ss. 45-47) beskriver hur tanken och kroppen är ett. Att för att barnen ska få en djupare förståelse för orden behöver de uppleva dem med kroppen. Att höra orden i en ny miljö och att få utrycka dem i ett fysiskt material och med flera sinnen ger en upplevelse som bidrar till förståelse.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010 ss. 6-7, 10) anger att en del förskolans uppdrag är att låta barnen utveckla sin förmåga att kommunicera genom att iaktta och reflektera. Barnen ska få möjlighet att utrycka sig i olika former som till exempel genom bild. Lika så ska de få möjlighet att förstå kulturella utryck.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, s. 9) står det att eleverna genom olika estetiska processer ska få tillgodogöra sig kunskap. Det står vidare att barnen ska få möjlighet att på ett nyanserat sätt få utrycka sig i tal. Samt att barnen ska få uppleva kulturella utryck.

En svårighet med att besöka denna utställning med barnen är att mycket av skivomslag och andra artefakter som skulle kunna vara bekanta för barnen, är placerade på en sådan höjd och vinkel att det kan vara svårt för barnen att se det.

Referens

Kupferberg, Feiwel. (2013). Medierat lärande och pedagogisk teori. I Amhag, Lisbeth, Kupfberger, Fiwel & Leijon, Marie (red.) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur (15-51)

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling